Detta examensarbete utfördes för Vägverkets räkning för att utvärdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra Länkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara på erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanställa utförda injekteringsskärmar för att få en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att få en bättre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen väl vad gäller injekterad mängd per borrhål och injekterad mängd per borrmeter.

Vägverket gör idag stora investeringar i nya tekniker för att förbättra tätningen av tunnlar från vattenläckage. Allt eftersom kraven på tätning har ökat, liksom antalet tunnlar i urbana miljöer, ökar också intresset i ny teknologi för tunneltätning. När tätningen misslyckas kompletteras den vanligtvis med dräner som sätts upp i tunneltaket och leder bort inläckage. Dessa är dock dyra och kräver mycket underhåll. En viktig del i Vägverkets arbete är därför att följa upp användningen av nya tätningsmetoder för att kunna avgöra om de verkligen är bättre än mer beprövade metoder som t.ex.

Detta examensarbete utfördes för Vägverkets räkning för att utvärdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra Länkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara på erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och sammanställa utförda injekteringsskärmar för att få en övergripande bild av injekteringsarbetet. Studier av efterinjektering samt intervjuer av injekteringspersonal har gjorts för att få en bättre bild av det utförda arbetet. Studien har bland annat visat: ? Entreprenörerna har följt den ursprungliga planen väl vad gäller injekterad mängd per borrhål och injekterad mängd per borrmeter.

I dagens läge vid användning av sprutbetong så tas vanligtvis ingen hänsyn till att struktur och materialegenskaper hos sprutbetong är annorlunda än för motsvarande gjuten betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels på användningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i sprutbetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för sprutbetongen använts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsättningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning på grund av krympning.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar.SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i tunnlar.Ett ständigt pågående underhållsarbete av tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard.LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader.

 På senare år har samhället ställt allt högre miljökrav, när nya tunnlar ska anläggas. Ett område där kraven har höjts, är dräneringen av grundvatten på grund av inläckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sättningsskador på byggnader samt påverkan på vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tät­ningsarbete i tunneln. Fullständig täthet uppnås dock sällan.